Det värderande ögat

Idag är det dags att läsa i den här boken igen! Jag antar att jag kommer hitta nya saker i den nu efter att jag genomfört mina aktioner!

Björndal, Cato. R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning.

• Att observera inom pedagogiken handlar om att man försöker observera för att kunna förbättra lärandet (s 26).
• När läraren studerar eleverna i undervisningssituationen kallas detta en observation av andra ordningen (s 26).
• Att observera kan vara komplicerat och i boken finns en lista på sådant man kan tänka på när det gäller observationer. Av de 15 principer som tas upp tycker jag att följande är relevanta i min aktionsforskning (s 34-35): 
• "Människor ser det de vill se" - jag tänkte på detta i min observation att jag gärna ville se en förbättring i samband med min aktion!
• "Människor tenderar att komplettera ofullständig information" - jag försökte att ta hänsyn till detta i mina funderingar efter mina aktioner!
• På sidan 50 definieras olika typer av observationer och de jag gjorde är det som kallas ostrukturerade observationer!
• Loggbok som observation - i boken poängteras att loggbokskrivandets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av något som skett (s 62). Huruvida detta stämmer på mitt arbete har jag inte kommit fram till än! Jag har skrivit logg bok efter intervjuer med elever och jag har skrivit ner elevernas svar. jag har även kort skrivit vilka observationer jag gjort i samband med aktionerna.
• Intervju var mitt huvudsakliga verktyg. Efter aktionerna ställda jag frågor till flera elever, enskilda eller i grupp. 
• Jag tror att mina intervjuer gav mig detaljer som jag inte uppfattat om jag enbart hade observerat (s 90).
• Mina intrervjuer klassas enligt boken som "standardiserad intervju med öppna frågor och svar". Jag hade bestämda frågor som jag ställde i samma ordningsföljd. Jag försökte få öppna svar dvs jag försökte uppmuntra till spontana svar och tänkte speciellt på detta under intervjun.
• På sig 93 nämns intrevjuklimatet och att det påverkar informationens kvalitet. Jag satt i ett grupprum med eleverna så vi var ostörda och vi satt runt ett bord vilket innebar att vi hade bra kontakt!
• När det gällde formulering av frågor (s 94) utgick jag från att de skulle få berätta om sina upplevelser och att alla svar beaktades.
• När det gäller i vilken ordning jag ställde frågorna (s 97) tänkte jag att det var viktigt att öppna med en enkel fråga och avsluta med en som byggde på att de lärt sig något under lektionen. Jag citerar ur boken s 97: .... "naturligt att intervjun rymmer en tidsdimension som börjar med det som varit, fortsätter med det som är (nutid) och det ska komma (framtid)".