Litteratur om rollspel som undervisningsmetod

http://www.motiva.fi/sv/offentlig_sektor/skolor_och_laroanstalter/laromedel_om_energi/neuvokkaat_rollkort_for_livsstilsspel

På den här hemsidan hittade jag en del information om rollspel som undervisningsmetod!
Det handlar om kortspel med roller med olika livsstilar. Det handlar om familjer med olika livsstilar och att man  lever sig in i deras konsumtionsvanor.

Citat från hemsidan: "Rollspel som undervisningsmetod handlar om inlevelse".

Edalatjow, A. 2007. Nå kunskap med pedagogiskt rollspel. Uppsats. Malmö Högskola. 

I den här uppsatsen beskrivs rollspel som undervisningsmetod. Det poängteras att det inte handlar om att träna eleverna i drama utan att de tränas i att utrycka sina tankar och känslor.

Citat från uppsatsen: "Grundtanken med rollspel inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap, bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera olika ämnen för att få en helhetssyn".

Citat från uppsatsen: "Resultatet från min studie visade att de studerande hade positiva upplevelser i fråga om pedagogiskt rollspel för att nå kunskap. De uppgav att de kunde ta till sig fakta kunskap och förstå den abstrakta texten. Dessutom upplevde de att deras tidigare erfarenhet, kunde användas på konkret sätt i högre grad än om de enbart skrivit prov eller haft muntlig redovisning. De ansåg vidare att rollspelet gav en inblick till deras framtida yrke".

Almer, S. 2012. Rollspel som fördjupar undervisningen. Artikel o Skolvärlden.
Länk: http://skolvarlden.se/artiklar/rollspel-som-f%C3%B6rdjupar-undervisningen

I artikeln påpekas det att rollspel i undervisningen ökar både engagemang och förståelse. Det tas upp att metoden kan handla om att eleverna får roller med olika särintressen och efter det får de argumentera. Detta påminde om min lektion om fjället, där flera intressegrupper fanns för att använda fjället. Artikeln avslutas med att poängen är inte självs rollspelet utan diskussionen efter rollspelet!

Funderingar och fortsättning utifrån fundering - Aktion nr 3

Jag upplevde att eleverna blev lyhörda när de fick veta att jag efteråt kommer välja ut några för intervju. Jag testade faktiskt denna teori på en annan lektion.

Innan ridlektionerna ska eleverna ha stalltjänst. I kunskapskraven finns utrymme för att de arbetar i samråd eller efter samråd med handledare. Ett sätt att kolla om de kan arbeta efter samråd är att inte vara där. Jag vet att vissa elever tar mer ansvar än andra när jag inte är där.

Jag meddelade eleverna på vår facebookgrupp att jag kommer 9 15 och att alla som vanligt ska hjälpa till med stallsysslor. Jag sa att jag kommer att välja ut tre stycken som jag vill intervjua kl 9 15. Frågorna kommer handla om ifall alla hjälptes åt, ifall några blev chefer och vilken roll de själva tog.

Min reflektioner om detta kan jag inte skriva här med risk för att de blir personliga!

Aktionsforskning i praktiken

Här skriver jag ner lite av det som jag hittat i den här boken!

• På sidan 26 anges aktionsforskningen som en cyklisk modell som börjar med planering av aktionen, genomförande av aktionen, uppföljning genom observation och att resultatet kan leda till en ny planering.
• På sidan 25 nämns att resultatet kan anknytas till teorier och andra studier.
• På sidan 24 anges att "Verktygen ger distans, nya perspektiv och ny kunskap"
• Sidan 102. "Just möjligheten att generalisera anses problematisk då aktionslärande, liksom aktionsforskning, först och främst syftar till att lösa verklige problem i en given kontext". det här är viktigt att tänka på om man ska sprida lärdomen vidare dvs att den funkar kanske bara i ett visst sammanhang.
• Sidan 139. Under rubriken "Måste man skriva för att utvecklas?" tas dilemmat upp när det gäller lärarnas roll att utveckla verksamheten. Det kan vara svårt att prioritera att använda tiden för att reflektera för utvecklingens skull. 

Det värderande ögat

Idag är det dags att läsa i den här boken igen! Jag antar att jag kommer hitta nya saker i den nu efter att jag genomfört mina aktioner!

Björndal, Cato. R. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning.

• Att observera inom pedagogiken handlar om att man försöker observera för att kunna förbättra lärandet (s 26).
• När läraren studerar eleverna i undervisningssituationen kallas detta en observation av andra ordningen (s 26).
• Att observera kan vara komplicerat och i boken finns en lista på sådant man kan tänka på när det gäller observationer. Av de 15 principer som tas upp tycker jag att följande är relevanta i min aktionsforskning (s 34-35): 
• "Människor ser det de vill se" - jag tänkte på detta i min observation att jag gärna ville se en förbättring i samband med min aktion!
• "Människor tenderar att komplettera ofullständig information" - jag försökte att ta hänsyn till detta i mina funderingar efter mina aktioner!
• På sidan 50 definieras olika typer av observationer och de jag gjorde är det som kallas ostrukturerade observationer!
• Loggbok som observation - i boken poängteras att loggbokskrivandets syfte är att skapa en fördjupad förståelse av något som skett (s 62). Huruvida detta stämmer på mitt arbete har jag inte kommit fram till än! Jag har skrivit logg bok efter intervjuer med elever och jag har skrivit ner elevernas svar. jag har även kort skrivit vilka observationer jag gjort i samband med aktionerna.
• Intervju var mitt huvudsakliga verktyg. Efter aktionerna ställda jag frågor till flera elever, enskilda eller i grupp. 
• Jag tror att mina intervjuer gav mig detaljer som jag inte uppfattat om jag enbart hade observerat (s 90).
• Mina intrervjuer klassas enligt boken som "standardiserad intervju med öppna frågor och svar". Jag hade bestämda frågor som jag ställde i samma ordningsföljd. Jag försökte få öppna svar dvs jag försökte uppmuntra till spontana svar och tänkte speciellt på detta under intervjun.
• På sig 93 nämns intrevjuklimatet och att det påverkar informationens kvalitet. Jag satt i ett grupprum med eleverna så vi var ostörda och vi satt runt ett bord vilket innebar att vi hade bra kontakt!
• När det gällde formulering av frågor (s 94) utgick jag från att de skulle få berätta om sina upplevelser och att alla svar beaktades.
• När det gäller i vilken ordning jag ställde frågorna (s 97) tänkte jag att det var viktigt att öppna med en enkel fråga och avsluta med en som byggde på att de lärt sig något under lektionen. Jag citerar ur boken s 97: .... "naturligt att intervjun rymmer en tidsdimension som börjar med det som varit, fortsätter med det som är (nutid) och det ska komma (framtid)".

Tolka och analysera resultat

Tolkning och analys

Jag tolkar resultaten som att rollspel är en undervisningsmetod som skulle kunna bidra till att jag når målet att mina elever får en ökad förståelse för hållbar utveckling i kursen naturbruk.

Jag såg ett engagemang hos alla elever vilket inte alltid är fallet på "vanliga lektioner".

Eftersom jag i min intervjuer hade fakta frågor som de enbart kunde svara rätt på om de fått en ökad förståelse för hållbar utveckling tolkar jag det som att rollspel som undervisningsmetod kan fungera.

Min analys och tolkning leder till att jag har fått ett stort intresse för att utveckla rollspel som undervisningsmetod. Att förbereda lektionen tar ganska lång tid när det handlar om att skapa rollspel. Men med tanke på att själva lektionen är effektiv  och om de lär sig mycket på kort tid som de kommer ihåg är det en investering i tid att förbereda rollspel.

Jag såg gjädje under lektionen som är en bonus vid inlärning. Min tolkning är att med ett leende på läpparna kan det bli enklare att ta in information.

Enligt (Edalatjow, 2007) kan rollspel som undervisningsmetod gör det möjligt att ta till sig fakta  och öka förståelsen. Mitt resonemang om att jag via mina verktyg (intervjuer och observationer) sett ett ökat engagemang samt ökad förståelse hos eleverna stämmer överens med Almer (2012) som påpekar att rollspel i undervisningen ökar engagemang och förståelse.

Beskriva och sammanställa resultat

I intervjuerna kom det fram att eleverna kände sig engagerade och tyckte att det var kul med rollspel. De tyckte att det var lättare att hålla fokus än vid vanliga lektioner och det var givande att prata istället för att skriva. De trodde att det skulle komma ihåg lektionen. En elev beskrev det var ett bra sätt att hålla uppmärksamheten och att man lärde sig mycket på kort tid.

I rollspelet som handlade om olika aktörer som skulle diskutera utifrån sina åsikter hade eleverna lätt att sätta sig in i rollerna. De kunde argumentera för sin sak (även om de personligen inte höll med).

När de i intervjun skulle rangordna olika verksamheter utifrån hållbarhetsperspektiv kunde de rangordna samt förklara varför de valde en speciell ordning.

När de skulle svara på frågan om hållbar antibiotikaanvändning hänvisade en elev till rollspelet dvs besvarade frågan genom att ta exempel ur rollspelet.

På frågan om rollspel skulle kunna vara ett sätt att redovisa grupparbeten på kom det fram olika åsikter huruvida det skulle fungera beroende på om man känner varandra eller inte. En elev sa att det kanske skulle vara bra att göra det för att lära känna varandra och en annan trodde bara att det funkar om man redan känner varandra.

Under mina observationer kunde jag lägga märke till att eleverna var engagerade och glada. Jag noterade också att de använde ord och uttryck som var kopplade till lektionernas faktainnehåll.

Genom rollspel kan undervisningen göras med levande vilket leder till att eleverna blir engagerade och på så sätt lär de sig mer. Jag tycker också att det vore intressant om själva iden med att intervjua eleverna efter lektionen kan leda till ökat engagemang och därmed bättre lärande. Om det senare är sant kan detta också användas för att nå målet att eleverna får en ökad förståelse för hållbar utveckling.

Slutsats: Att använda rollspel i undervisningen kan öka förståelsen av hållbar utveckling och naturbruk hos mina elever. Att eleverna i förväg får veta att de kan bli intervjua efter lektionen ger engagemang och gynnar därmed lärande.

Aktion nr 2, Intervju och egen observation

Efter lektionen intervjuade jag några elever och ställde följande frågor:
1. Hur tyckte ni att lektionsupplägget var?
2. Hur ser en hållbar användning av antibiotika ut tycker du?
3. Skulle du vilja jobba med rollspel som redovisningsform av grupparbeten?

      Elevernas svar:
     1.
        "Kul och bra, man måste delta".
        "Intressant sätt att lära sig så här".

        "Roligt man täcker inte på vad man lärt sig. Blir en rolig grej av det man ska lära sig". 

        "Roligt skönt när det inte är seriöst och det blir tråkigt, tendens att bli flummigt". 

        "Kul roligt att göra nåt praktikst, leka på lektionen"

         "Bra sätt att hålla uppmärksamheten, lärde sig mycket på kort tid".

    2. 
        "Inte använda när det inte behövs"

        "Tänka på att äta en lång kurs så att det inte blir som Fanny halvdöd o sen levande".

"       "Att kolla om det behövs först".

         " Se om kroppen kan klara det ändå".

   3. 
        "Grupparbete – problem är att visa gör o vissa inte, men kanske med rollpsel".

        "Tror det går".

         "Rollspel skulle gå till alla, man måste känna varandra".

         "Kanske bra att göra det för att de ska lära känna varandra".

         "Känns bra i grupp där man känner varandra".

    Min observation av lektionen 

         De hade lätt att släppa loss och leva sig in i rollerna. Jag tycker att de genom skratt och skämt 
          använde uttryck som visade att de fått kunskap, tål att fundera på mer.

Aktion nr 2: Rollspel om antibiotikaresistens och hållbar hästhållning

Lektionen handlade om antibiotika och antibiotikaresistens och eleverna fick göra ett rollspel!
efter förra lektionen märkte jag att rollspel var något som eleverna tyckte var bra. Därför bestämde jag att ha en aktion till med samma tema dvs rollspel.

Antibiotikan versus bakterierna

Roller:

En forskare
En agarplatta
1 stafylokockbakterier
1 mögelsvamp
Ett gäng virus, 3 st
Ett gäng bakterier, 3 st
Ett gäng bakterier, 3 st, resistenta
Borgmästarinnan
Herr och Fru Antibiotika
Barn som ska sova, i antibiotikafamiljen

Vid bordet sitter en forskare. Bredvid bordet ligger en agarplatta och på den ligger en stafylokockbakterie.

Forskaren sitter vid sitt bord, reser sig upp och går iväg mot dörren.

-En dag 1928 åkte bakterieforskaren Alexander Fleming på semester. Han glömde städa i sitt labb och där fanns agarplattor med stafylokockbakterier på.

Mögersvampen smyger in i labbet och lägger sig på stafylokockbakterierna.

När Alexander kom tillbaks från semestern ser han att hade det växt mögel på agarplattorna. Möglet var av sorten Penicillum notatum. Det märkliga var att stafylokockbakterierna hade dött på plattorna! Wow! Alexander blev glad och hoppade upp o ner. Han hade upptäckt något som kunde döda bakterier! Penicillin dvs antibiotika hade blivit upptäckt.

En dag var Herr  och Fru Antibiotika ute på promenad.

Ett virusgänget går fram oh tillbaka och är coola o skriker  yolo o swag. Virusgänget började bråka med och säga fula ord till Herr och Fru Penicillin.

Då sa FruPenicillin:

-Jag ska döda er, virusjävlar!

Virusgänget svarade i kör:

-Glöm det era töntar, virus dör inte av antibiotika!

Herr och Fru Antibiotika kände sig värdelösa och gick vidare på stan. De hängde med huvudet och gick med släpiga steg.

Då kom ett gäng bakterier gående. De höll varandra i händerna och hoppade fram.

Herr och Fru Antibiotika gick emot dem och sa:

- Hej på er, nu ska ni dö!

Fru Antibiotika slog ner alla bakterier så de dog. Herr och Fru Antiobiotika kände sig nöjda och hoppade på ett ben hem och nynnande på ”We are the champions”.

Herr Antibiotika gick in till sina barn och berättade en godnattsaga som handlade om alla bakterier hans förfäder hade dödat.

Nästa dag skulle Fru Antibiotika ut och jogga. Hon mötte ett gäng med bakterier och innan någon hunnit säga ett ord blev det bråk. Hon slog ner alla så de dog……..eller………alla utom två bakterire dog. Fru Antibiotika haltade hem.

Nästa dag hade den överlevande bakterierna party och förökade sig för fullt. Helt plötsligt var de ett helt gäng bakterier och alla hade superkrafter som gjorde att de inte dödades av antibiotika.

Bakterierna hade delats in i två olika gäng.

Gäng nr 1 var de som var rädda för Herr och Fru Antibiotika.

Gäng nr 2 var de som hade superkrafter mot antibiotika, så de var inte ett dugg rädda för Herr och Fru Antibiotika. Detta gäng hette resistenta gänget.

Nu samlades alla på torget i staden. Borgmästarinnan stod upp och lät alla presentera sig.

Familjen Antibiotika sträckte upp händerna i luften och sa:

-          -Vi är familjen Antibiotika som kan bekämpa bakterier men INTE virus.

Virusgänget sträckte upp händerna i luften och sa:

-          -Vi klarar oss alltid fast inte om vi kan bli vaccinerade emot.

-    

-Bakteriegänget sträckte upp händerna i luften och sa:

-         Vi är bakterier som dör av antibiotika. Vi är livrädda för sånt!

Resistenta bakteriegänget sträckte upp händerna i luften och sa:

-          Vi kämpar vidare och försöker överlista era mediciner. Vi heter MRSA som betyder Metacillin resistenta stafylokocker. Vi vill också leva!

Borgmästarinnan sträckte upp händerna i luften och sa:

Nu har jag bestämt hur vi ska ha det!

För det första ska forskarna ska få pengar för att forska vidare på det här med hur vi kan bekämpa farliga bakterier.

För det andra ska antibiotika bara användas om det behövs. Om man använder det i onödan kan bakterierna bli resistenta dvs de dödas inte av antibiotikan.

Med både forskning och smart användning av antibiotika kommer vi klara kampen mot de elaka bakterierna!

SLUT
Efter lektionen intervjuade jag några elever och ställde följande frågor:
1. Hur tyckte ni att lektionsupplägget var?
2. Hur ser en hållbar användning av antibiotika ut tycker du?
3. Skulle du vilja jobba med rollspel som redovisningsform av grupparbeten?

Aktion nr 1, Intervju och egen observation

Jag för loggbok över projektet här för att veta vad jag har loggboken :)

Tidigare inlägg i bloggen fungerar också som loggbok men fr o m idag för jag anteckningar här om processen (aktion och verktyg), resultat, tolkning och analys.

Intervju
Efter min första lektion (se tidigare inlägg) som handlade om miljömålen intervjuade jag 3 elever och ställde följande frågor:

1. Hur uppfattade du lektionsuplägget jämfört med vanliga lektioner?

2. Kan du förstå de olika aktörernas olika intressen för fjället?

3. Kan du ge exempel där det kan finnas olika intressen t ex i ett stall? Ge exempel på olika intressen?

4. Vad menas med hållbar utveckling?

5. Rangordna följande verksamheter utifrån ett hållbarhetsperspektiv där 1 är mest hållbart.

Här är svaren:
1.
"Upplägget var bra, man blev inspirerad. Jag kommer att komma ihåg detta som vi pratade om. Jag kände mig engagerad. Om alla lektioner va så här skulle jag lära mig mer i skolan."
"Bättre än vanligt, man blev mer med. Annars blir det alltid segt och man bryr sig inte".
"Kul, bra att slippa skriva utan istället få prata. Lätt att sätta sig in i rollen."
2.
"Förstod de andras åsikter. Lättare att förstå efter att alla presenterat och vi började diskutera".
"Ja, det var bra att fatta".
"Fick förståelse för de andra. Höll inte med i det jag själv argumenterade för men det gjorde att jag ändå förstod mer".
3.
"Kan bli många åsikter i ett stall".
"Skogsägare om man rider utan tillstånd. Hemma har vi fått tillstånd av skogsägare. Kan ibland komma jägare så man måste ha koll på när".
" Skogen kan användas av många; ridning, jakt, skogsbruk. Man kan inte rida överallt för då kan det blir upptrampat och förstört".
4.
"Att de man gör håller i framtiden".'
"Att man ska tänka på nästkommade generation så att dfe kan använda naturen o leva o ha det bra".
"Bevara vattnet mm så att man kan leva i framtiden".
5.
"Renskötsel 1, Vinfkraft 2, Turridning 3, Gruva 1 "
"Renskötsel 1 - renar har alltid funnits i fjällen, samerna använder naturliga metoder, inga stängsel, stall, de tar tillvara på allt av renen. Turridning 2 - Billigt att starta jämfört med vindkraft, kan slita på marken. Vindkraft 3 - förstör utsikten, stor påverkan med transporter mm i början, i och för sig bra energi. Gruba 4 - förstör miljön, trafik, avgaser, slagg".
"Renskötsel 1 - renar äter det som finns, lever fritt, förstör minst. Vindkraft 2 - stora skador först men minskar CO2 utsläpp. Turridning 3 - får inte så mycket tillbaka, kan bli trampskador. Gruva 5 - slagg, föroreningar, vägar, dåligt".

Min observation av lektionen 
Jag kunde se nya beteende hos vissa elever under dagens lektion. Det handlade om att vissa elever var mer engagerade än vanligt. Därför kommer jag frångå min plan för aktion nr 2. Istället för att repetera en tidigare lektion kommer jag låta dem göra ännu ett rollspel.

Aktion nr 1: Rollspel om miljömål och hållbarhet!

Idag hade jag lektion med årskurs 2 i naturbruk och min första lektion som ingår i min aktionsforskning!

Lektion 1 v 11

Jag inleder med några inspirationsövningar från www.miljomal.se/sv/Skola.

Intervju nr 1 med några elever (fokus på frågor som inte har givna svar, fånga upp tankar om miljömedvetenhet).

Jag utgick från ett förslag som utgår från miljömålet
STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ

Här är lektionsupplägget:

De jobbade i grupper och fick ca 20 min på sig att sätta sig i sina roller. Sedan fick varje grupp presentera sig. Sedan fick de som representerade miljöorganisationerna argumentera emot alla aktörer. Till slut fick kommunchefen styra upp diskussionen och försöka komma fram till en lösning.

Efter lektionen intervjuade jag några elever och ställde följande frågor:

1. Hur uppfattade du lektionsupplägget jämfört med vanliga lektioner?

2. Kan du förstå de olika aktörernas olika intressen för fjället?

3. Kan du ge exempel där det kan finnas olika intressen t ex i ett stall? Ge exempel på olika intressen?

4. Vad menas med hållbar utveckling?

5. Rangordna följande verksamheter utifrån ett hållbarhetsperspektiv där 1 är mest hållbart.

Dags att köra igång!

Efter några dagars mailande med Christine har hon nu godkänt examinationsuppgift 1.

Efter tankekartan ser det ut så här:

2. Frågeställning

Hur kan förståelsen av hållbar utveckling/miljömedvetenheten öka hos min elever i kursen naturbruk?
eller ännu enklare
Hur kan förståelsen av hållbar utveckling och naturbruk ökas hos mina elever?

3. Planerad förändringsinsats

Jag har som mål att genomföra förändringsinsatsen i kurserna naturbruk och i ridning 2. Det kan även bli aktuellt i kursen marken och växternas biologi. I skrivandets stund vet jag inte i vilka kurser jag kommer att göra detta i och det beror på schemaändringar och inbokade gästinstruktörer.

Lektion 1 v 11

Jag inleder med några inspirationsövningar från www.miljomal.se/sv/Skola.
Intervju nr 1 med några elever (fokus på frågor som inte har givna svar, fånga upp tankar om miljömedvetenhet).

Lektion  v 12

Lektion med repetition av tidigare uppgift om palmolja. De får diskutera den i grupper. Jag sitter med och observerar samt för anteckningar i loggbok.

Lektioner v 13-18

Lektioner med olika tema men alltid med anknytning till miljö/hållbar utveckling.
Uppgifter/projekt för eleverna där de får analysera hållbarheten i hästhållningen. Jag ger dem olika områden att jobba med t ex gödsel, parasitkontroll, foder och strömedel. De kommer att få jobba i grupper och jag kommer att sitta med i grupperna och observera samt föra anteckningar i loggbok. De kommer att redovisa i tvärgrupper. Jag kommer sitta med och observera samt föra anteckningar i loggbok.

Intervju nr 2 med några elever (tänka på att fånga upp elevernas tankar om miljömedvetenhet).

Lektion v 19

Föreläsning om klimat och utveckling
Intervju nr 3 med några elever (förbereda frågor utifrån vad som kommit fram under processen, lyssna av mm)

Lektion v 20-

Sammanställa resultat och analysera om resultaten kan ge svar på frågeställningen.

4. Verktyg

Jag kommer att intervjua elever efter aktionerna.  Jag kommer även göra observationer som jag gör anteckningar om.

På måndag tänker jag börja med lektion nr 1.

Jag har just haft handledningstid med Christine och fått bra tips. Ska försöka sammanfatta här:
* Tänk på att avgränsa och ha 1-2 aktioner
* Utvärdera, systimatisera och gå vidare utifrån vad som kommit fram
* Bestäm aktion och vilket verktyg och vilket verktyg som ska användas
* Tänk på att det handlar om att testa metoden

Utifrån detta har jag kommit fram till att ha två aktioner:
Lektion 1 - inspirationsövning Verktyg: Intervju med några elever
Lektion 2 - repetition av projekt med palmolja, gruppdiskussioner . Verktyg: Observation, anteckna eller film. Jag ska be en annan lärare ha lektionen så att jag kan koncentrera mig på att observera.



......men nu ett bilresa till Meråkerfjell!

Lärande för hållbar utveckling - vad är det?

Hittade denna fina bild på Umeå Kommuns hemsida:

Jag vill göra något som handlar om hållbar utveckling i min aktionsforskning.

I kursen naturbruk ska jag sätta betyg på hur naturbruk kan bidra till en hållbar utveckling....och jag känner att jag inte har lyckats hitta vägar för att få eleverna att förstå kopplingen mellan hållbar utveckling och olika verksamheter inom naturbruket!