Idag har jag börjat fundera på skillnaden mellan analys och resultat. Jag tycker att det inte står helt klart i länken som vi hänvisats till på Utbildningsvetenskapliga fakulteten: http://uf.gu.se/samverkan/vara_verktyg/aktionsforskning
När vi var i Göteborg igår kom detta fram i en diskussion i vår basgrupp. Vi läste på olika ställen och avslutade våran inlämningsuppgift med en fråga om detta samt ett svar som vi enades om. Vi hoppas att någon som läser detta rättar oss om vi har fel!
Vi skrev så här:
"Vi upplever
en viss otydlighet när det gäller vad som ska vara med i ”beskriva och
sammanställa resultat” och ”tolka och analysera resultaten”. När ska slutsatsen
nämnas? Ska den nämnas på båda ställen som det står i länken på gul? När ska
koppling till litteraturen göras?
Vi kom fram
till att slutsatsen eller svaret på frågan ges i resultatet. Koppling till
litteraturen gör vi i analysen."
Idag hittade jag en bra förklaring på följande hemsida:
http://www.isd.su.se/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/uppsatsens-delar/analys-och-resultat"Analys och resultat
I detta avsnitt presenterar du undersökningens resultat, det vill säga du redogör för vad undersökningen gav för svar på dina frågeställningar.
Resultatet handlar om att presentera en beskrivning av vad som framkommit i dina data (beskrivning av data) och en analys av dina data utifrån de analysmetoder/den metod du redogjort för i det förra avsnittet. Presentera din forskning på ett etiskt försvarbart sätt (ej identifierbara personer och platser).
Resultatet beskriver vad du har kommit fram till och skall klart anknyta till syfte och frågeställningar. Du måste således visa att du kan svara på dina forskningsfrågor.
Det finns naturligtvis många sätt att redovisa sina fynd på, avhängiga av ämnet, forskaren, metoden och det valda perspektivet, men en viktig aspekt är att resultaten måste vara bearbetade och att de redovisas tydligt för läsaren.
Resultatpresentationen eller resultatredovisning bör alltså utgå ifrån dina analyskategorier följda av utsagor eller modeller som förklarar din analys. Det räcker inte med sammanfattningar av vad informanter säger i fallet med exempelvis datainsamling med hjälp av intervjuer. Det innebär också att det inte ska vara så kallade "rådata" som presenteras i resultatdelen, eftersom rådata är den information du samlat in och den ses inte som vare sig analyserad eller tolkad. Rådata är exempelvis en transkribering av intervjuer eller ett urval av sekvenser i en film.
Det är även viktigt att resultatredovisningen tydligt anknyter till det teoretiska perspektivet. Det finns olika sätt att knyta an till teorin, nedan två exempel:
- Exempel 1. En del väljer att koppla samman teori och undersökningens resultat under avsnittet Diskussion.
- Exempel 2. Ett annat alternativ är att redovisa resultatet under två skilda rubriker: "Resultat" och "Analys av resultat".
Under rubriken "Resultat" redovisas resultatet "rakt upp och ner" vilket innebär att du redovisar t.ex. dina kategorier, teman eller berättelser utan att under denna rubrik knyta an till (den använda) teorin. Texten blir då redogörande/beskrivande.
Under rubriken "Analys av resultat" försöker du sedan förstå/förklara resultatet genom att knyta dina resultat till din valda teori/perspektiv. Det vill säga du använder dina teoretiska begrepp för att förstå/förklara dina egna resultat."
Under rubriken "Resultat" redovisas resultatet "rakt upp och ner" vilket innebär att du redovisar t.ex. dina kategorier, teman eller berättelser utan att under denna rubrik knyta an till (den använda) teorin. Texten blir då redogörande/beskrivande.
Under rubriken "Analys av resultat" försöker du sedan förstå/förklara resultatet genom att knyta dina resultat till din valda teori/perspektiv. Det vill säga du använder dina teoretiska begrepp för att förstå/förklara dina egna resultat."
No comments:
Post a Comment