Omarbetad checklista

1. Problemområde Jag valde mitt problem område med anledning av att jag undervisat i ämnet naturbruk  i flera år men konsekvent misslyckats att öka elevernas förståelse för hållbar utveckling  samt sambandet mellan hållbar utveckling och naturbruk. Citat från Skolverket (2011, s 7) ur läroplanen: ”Miljöperspektivet i undervisningen ska  ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljö- påverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala  miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva  och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” Citat från Skolverket (2011, s 33) ur examensmålen för naturbruksprogrammet:  ”Att bruka naturen på ett sätt som främjar hållbar utveckling och vårdar ekosystemen  ställer krav på såväl biologiska och ekologiska som tekniska och ekonomiska kunskaper.  Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av naturens mångfald och hur olika  verksamheter använder och påverkar naturen och biologiska processer. I detta ingår  också kunskaper om olika energiformer och om energiomsättning. Utbildningen ska  ge eleverna möjligheter att kritiskt granska och reflektera över hur vi kan bruka naturen  för en hållbar utveckling.” Citat från Skolverket (u.å.) ur ämnesplan: ”Kunskaper om hur naturresurser används  inom naturbruket och hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.” Citat från Skolverket (u.å.) ur centralt innehåll: Undervisningen i kursen ska behandla  följande centrala innehåll: * Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för ett hållbart naturbruk. * Naturbrukets användning av naturresurser samt naturbruket som resurs för en  hållbar utveckling. * Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering,  växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och skogsskötsel. Ur kunskapskraven (Skolverket, u.å.): Eleven redogör översiktligt/utförligt/utförligt  och nyanserat för hur naturresurser används inom naturbruket och hur naturbruket  kan främja en hållbar utveckling. 2. Frågeställning Problemområdet har mynnat ut i följande frågeställning: Hur kan förståelsen av hållbar utveckling och naturbruk öka hos min elever? 3. Aktion och Verktyg Mina aktioner var tre stycken: 1. Rollspel om miljömål 2. Rollspel om antibiotika 3. Intervju efter lektion (gjorde jag efter aktion 1 och 2 men även som en egen aktion) 4. Om prov i djursjukvård om antibiotika, antibiotikaresistens och hållbar användning av antibiotika (denna aktion la jag till för att se om den kunde ge svar på min frågeställning) Mina verktyg var intervjuer och observationer. Jag förde egen loggbok över hela  processen med min aktionsforskning i min blogg. Aktion Motiv för val av verktyg 1 Rollspel om miljömål och hållbarhet Intervju med några elever efter aktion. Bra val att göra det direkt eftre aktionen och motiv är att få en snabb återkoppling och att eleverna får chans att delge sina upplevelser/tankar. Egen observation under hela lektionen som antecknas. Bra att innan ha tänkt på att observera t ex annorlunda beteenden hos eleverna. Motiv är att kunna lägga märka till nya beteenden och skriva ner dem så att man kan reflektera över dem senare. Förde även loggbok i bloggen som en del av processen. 2 Rollspel om antibiotikaresistens och hållbar hästhållning Intervju med några elever efter aktion. Bra val att göra det direkt efter aktionen och motiv är att få en snabb återkoppling och att eleverna får chans att delge sina upplevelser/tankar. Egen observation under hela lektionen som antecknas. Bra att innan ha tänkt på att observera t ex annorlunda beteenden hos eleverna. Motiv är att kunna lägga märka till nya beteenden och skriva ner dem så att man kan reflektera över dem senare. Förde även loggbok i bloggen som en del av processen. 3 Intervju efter lektionen med stallarbete utan lärare (som undervisningsmetod) Intervju för att höra från flera elever hur det självständiga arbetet i stallet fungerat. Förde även loggbok i bloggen som en del av processen. 4 Omprov om antibiotika Studerade/observerade svar på frågor om antibiotika o hästhållning. Denna aktion blev en efterkonstruktion! Förde även loggbok i bloggen som en del av processen.     4. Resultat I intervjuerna kom det fram att eleverna kände sig engagerade och tyckte att det var kul med rollspel. De tyckte att det var lättare att hålla fokus än vid vanliga lektioner och det var givande att prata istället för att skriva. De trodde att det skulle komma ihåg lektionen. En elev beskrev det var ett bra sätt att hålla uppmärksamheten och att man lärde sig mycket på kort tid. En elev sa att om alla lektioner var så här skulle hon ha lärt sig mycket i skolan. I rollspelet som handlade om olika aktörer som skulle diskutera utifrån sina åsikter hade eleverna lätt att sätta sig in i rollerna. De kunde argumentera för sin sak (även om de personligen inte höll med). Under mina observationer kunde jag lägga märke till att eleverna var engagerade och glada. Jag noterade också att de använde ord och uttryck som var kopplade till lektionernas faktainnehåll. Rollspel i undervisningen gör eleverna engagerade. Elever som i vanlig undervisning” varit oengagerade blev också engagerade. Eleverna hade lätt för att sätta sig in i rollerna och därmed fick de kunskap i ämnet. De upplevde att de lärde sig mycket genom att få prata jämfört med att skriva. I intervjun efter aktion nr 1 hade jag en fråga som handlade om att kolla om de hade fått ökad förståelse för hållbar utveckling och naturbruk. Jag bad eleverna att rangordna några verksamheter (användning av ett fjällområde) utifrån ett hållbarhetsperspektiv.De kunde alla rangordna och satte gruvdrift som minst hållbart och renskötsel som mest hållbart. Renskötsel för att de är en verksamhet som bedrivs hållbart då renarna är på olika platser för olika utfodring och att renarna är för att kunna ha fjället som bete i framtiden måste det finnas ett tänkt när det gäller antal renar på bete på olika ställen. Vid aktion nr 2 lät jag dem göra ett rollspel om antibiotika och antibiotikaresistens. På ett prov i kursen djursjukvård hade flera elever missat frågan omantibiotika, antibiotikaresistens och användning av antibiotika i hästhållningen. De fick ett omprov på detta och alla elever utom en svarade att antibiotika är bra att använda mot specifika bakterier men att man ska vara försiktig med att använda det i onödan. De svarade att om man använde det för mycket i onödan kan bakterierna bli resistenta. Alltså hade de fått ökad förståelse om antibiotika, antibiotikaresistens och användning av antibiotika i hästhållningen. Slutsats: Att använda rollspel i undervisningen kan öka förståelsen av  hållbar utveckling och naturbruk hos mina elever. Att eleverna fick reda på innan att de skulle bli intervjuade (aktion nr 3) gjorde dem engagerade under lektionen. Denna slutsats drog jag under min tredje aktion som bara handlade om att intervjua dem och inte hade något rollspel! 5. Analys Jag har analyserat resultaten genom att läsa elevernas svar från intervjuer samt mina anteckningar från observationer. Jag valde att ha en kombination av intervjuer och observationer. Jag tror att mina intervjuer gav mig detaljer som jag inte uppfattat om jag enbart hade gjort observationer (Björndal, 2005, s 90). Jag använde min blogg som loggbok och försökte beskriva hela processen men min aktionsforskning i den. Min plan var från början att ha två aktioner; ett rollspel om miljömål och en repetitionslektion om palmolja. Men efter första lektionen med rollspel ändrade jag planen till att ha ett rollspel till. Efter den lektionen la jag till ännu en lektion som handlade om att intervjua eleverna efteråt. Detta arbetssätt stämmer överens med vad som skrivs i Rönnerman (2012, s 25) att aktionsforskning är en cyklisk modell som börjar med planering av aktionen, genomförande, uppföljning och att det man kommit fram till kan leda till en ny planering. Jag la dessutom till en fjärde aktion efter aktion nr 3 för att se om jag kunde få svar på min frågeställning. När det gäller i vilken ordning jag ställde frågorna vid mina intervjuer tänkte jag att det  var viktigt att öppna med en enkel fråga och avsluta med en som byggde på att de lärt sig något under lektionen. I Björndal (2005, s 97) beskrivs att en intervju bör börja med det om varit, fortsätta med nutiden och framtiden. Jag tolkar resultaten som att rollspel är en undervisningsmetod som skulle kunna bidra till att jag  når målet att mina elever får en ökad förståelse för  hållbar utveckling och naturbruk. Jag såg ett engagemang hos alla elever vilket inte alltid är allet på "vanliga lektioner". Eftersom jag i min intervjuer hade faktafrågor som de enbart kunde svara rätt på om de fått en ökad förståelse för hållbar utveckling tolkar jag det som att rollspel som undervisningsmetod kan ge ökad förståelse. Min analys och tolkning leder till att jag har fått ett stort intresse för att utveckla rollspel som undervisningsmetod. Att förbereda lektionen tar ganska lång tid när det handlar om att skapa rollspel. Med tanke på att själva lektionen är effektiv och om de lär sig mycket på kort tid som de kommer ihåg är det en investering i tid att förbereda rollspel. Jag såg glädje under lektionen som är en bonus vid inlärning. Min tolkning är att med ett leende på läpparna kan det bli enklare att ta in information och därmed få ökad förståelse. Mitt resonemang om att jag via mina verktyg (intervjuer och observationer) sett  ett ökat  engagemang samt ökad förståelse hos eleverna stämmer överens med Almer (2012) som påpekar att rollspel i undervisningen ökar engagemang  och förståelse. I artikeln tas upp att metoden kan handla om att eleverna får roller med  olika särintressen och efter det får de argumentera. Detta påminde om min  lektion om fjället, där flera intressegrupper fanns för att använda fjället. Kopplingen mellan engagemanget hos eleverna och den ökade förståelsen kunde  jag se efter mina aktioner. Eleverna hade lätt för att rangordna de verksamheter som konkurrerade om fjällområdet i det första rollspelet. Det handlade om gruvdrift, vindkraft, ridverksamhet och rennäring. Jag tolkat det som att de via rollspelet och det engagemang som de visade fick förståelse för vilka kopplingen mellan hållbarhet och respektive verksamhet. Alla elever tyckte att gruvdrift var minst hållbart och att rennäringen var mest hållbar. Utifrån deras svar känner jag mig  nöjd med deras ökade kunskap. När det gäller kunskapen om en hållbar användning av antibiotika testade jag  årskursen i detta på ett prov i kursen djursjukvård. Det var elever som hade gjort provet men hade rester på just antibiotika användning i hästhållningen. Alla elever som hade varit med på rollspelet hade svarat rätt på frågan. En av de som hade rester var frånvarande på rollspelet och samma elev hade inte klarat omprovet. Min tolkning är att det var just rollspelet om antibiotika som ökade förståelsen och kunskapen! Edaltjow (2007, s 2) som skrivit en uppsats med titeln  ”Nå kunskap med pedagogiskt rollspel” skriver följande: "Grundtanken med rollspel  inom pedagogik, är att ge varje individ möjlighet  till att skaffa sig ny kunskap,  bearbeta med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka  självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera  olika ämnen för att få en helhetssyn". Genom resonemanget i artikeln av Almer (2012) och uppsatsen av Edaltjow (2007)  har jag kopplat mitt resultat till andra studier och teorier, precis som det beskrivs i Rönnerman (2012, s 26). Min slutsats att använda rollspel i undervisningen kan öka förståelsen av  hållbar utveckling och naturbruk hos mina elever stöds av ovanstående resonemang från litteraturen. Mina erfarenheter från min vanliga undervisning är att endast ett fåtal elever lär sig begreppet och sambandet genom att läsa sig till det och få traditionella prov/inlämningsuppgifter. Jag tycker också att det var intressant att jag kunde observera ett ökat engagemang och ökad förståelse när eleverna fick veta innan att några skulle intervjuas efteråt. När jag berättade om detta på grupplektionen den 22 april på Artisten drog Katti  Lundh en intressant parallell. Enligt K. Lundh (personlig kommunikation, 22 april, 2015) skulle det kunna handla  om ”Klass 9A-effekten” som hon sa till viss del handlade om att resultatet i  klassen höjdes pga av att undervisningen var med i TV, alltså att iscensättningen  skulle kunna ha gjort dem mer engagerade och att detta i sin tur kan leda till ökad  förståelse och kunskap. Jag anser att hållbar utveckling för många är ett abstrakt begrepp. Jag anser också att hållbar utveckling och naturbruk är ett abstrakt samband för många. Jag tolkar mitt resultat som att rollspel som undervisningsmetod kan öka  förståelsen för hållbar utveckling och naturbruk och därmed öka förståelsen  för andra abstrakta begrepp och samband.                                                                                                                       6. Litteraturlista Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer /visaenskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2 Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705 undervisning och handledning. Stockholm: Liber. vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (u.å.). Ämnesplaner och kurser. Naturbruk. Hämtad 2015-04-23 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nau?tos=gy&subjectCode=NAU&lang=sv Edalatjow, A. (2007). Nå kunskap med pedagogiskt rollspel. Uppsats. Malmö Högskola. Björndal, Cato. R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlittetur. Almer, S. (2012, juni). Rollspel som fördjupar undervisningen. Skolvärlden. Tillgänglig: http://skolvarlden.se/artiklar/rollspel-som-f%C3%B6rdjupar-undervisningen Utbildningsvetenskapliga fakulteten (u.a). Göteborgs universitet. Hämtad 2015-04-23 från http://ufn.gu.se/samverkan/vara_verktyg/aktionsforskning/ Jag planerar att ha en skulptur av aktionsforskningsspiralen som grund i min redovisning och i den placerar jag mina planer, aktioner och reflektioner i kronologisk ordning. Jag börjar med min frågeställning och avslutar med mina slutsatser/svar. Jag kommer ha bilden på aktionsforskningsspiralen som inspiration som finns på Utbildningsvettenskapliga fakulteten (u.a). Jag kommer även ha en skiss/PP över skulpturen för att göra det tydligt. Min plan är att dela ut skissen/PP som åhörarkopior så att det blir enkelt att följa de olika stegen i min aktionsforskning! Mer information om min aktionsforskning finns i min blogg: http://lenasskolutvecklingsblogg.blogspot.se 7. Redovisning Jag planerar att ha en skulptur av aktionsforskningsspiralen som grund i min redovisning och i den placerar jag mina planer, aktioner och reflektioner i kronologisk ordning. Jag börjar med min frågeställning och avslutar med mina slutsatser/svar. Jag kommer ha bilden på aktionsforskningsspiralen som inspiration som finns på Utbildningsvettenskapliga fakulteten (u.a). Jag kommer även ha en skiss/PP över skulpturen för att göra det tydligt. Min plan är att dela ut skissen/PP som åhörarkopior så att det blir enkelt att följa de olika stegen i min aktionsforskning! Mer information om min aktionsforskning finns i min blogg: http://lenasskolutvecklingsblogg.blogspot.se Här är min skiss: