1. Problemområde
Jag valde mitt problem område med anledning av att jag
undervisat i ämnet naturbruk
i flera år men konsekvent misslyckats att öka
elevernas förståelse för hållbar utveckling
samt sambandet mellan hållbar
utveckling och naturbruk.
Citat från Skolverket (2011, s 7) ur läroplanen: ”Miljöperspektivet i undervisningen ska
ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig
miljö-
påverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de
övergripande och globala
miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur
samhällets funktioner och vårt sätt att leva
och arbeta kan anpassas för att
skapa hållbar utveckling.”
Citat från Skolverket (2011, s 33) ur examensmålen för naturbruksprogrammet:
”Att bruka naturen på ett
sätt som främjar hållbar utveckling och vårdar ekosystemen
ställer krav på
såväl biologiska och ekologiska som tekniska och ekonomiska kunskaper.
Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av naturens mångfald och hur
olika
verksamheter använder och påverkar naturen och biologiska processer. I
detta ingår
också kunskaper om olika energiformer och om energiomsättning. Utbildningen ska
ge eleverna möjligheter att kritiskt granska och reflektera
över hur vi kan bruka naturen
för en hållbar utveckling.”
Citat från Skolverket (u.å.) ur ämnesplan: ”Kunskaper om hur naturresurser används
inom naturbruket och
hur naturbruket kan bidra till att främja en hållbar utveckling.”
Citat från Skolverket (u.å.) ur centralt innehåll: Undervisningen i kursen ska behandla
följande
centrala innehåll:
* Naturens biologiska mångfald och dess betydelse för
ett hållbart naturbruk.
* Naturbrukets användning av naturresurser samt naturbruket som resurs för en
hållbar utveckling.
* Miljöhänsyn inom naturbruk, till exempel i samband med gödselhantering,
växtnäringstillförsel, maskinanvändning, djurhållning och skogsskötsel.
Ur kunskapskraven (Skolverket, u.å.): Eleven redogör
översiktligt/utförligt/utförligt
och nyanserat för hur naturresurser används
inom naturbruket och hur naturbruket
kan främja en hållbar utveckling.
2. Frågeställning
Problemområdet har mynnat ut i följande frågeställning:
Hur kan förståelsen
av hållbar utveckling och naturbruk öka hos min elever?
3. Aktion och Verktyg
Mina aktioner var tre stycken:
1. Rollspel om miljömål
2. Rollspel om antibiotika
3. Intervju efter lektion (gjorde jag efter aktion 1 och 2 men även som en
egen aktion)
4. Om prov i djursjukvård om antibiotika, antibiotikaresistens och hållbar
användning av
antibiotika (denna aktion la jag till för att se om den kunde
ge svar på min frågeställning)
Mina verktyg var intervjuer och observationer. Jag förde
egen loggbok över hela
processen med min aktionsforskning i min blogg.
|
Aktion
|
Motiv för val av verktyg
|
1
|
Rollspel om miljömål och hållbarhet
|
Intervju med några elever efter aktion. Bra val att göra
det direkt eftre aktionen och motiv är att få en snabb återkoppling och att
eleverna får chans att delge sina upplevelser/tankar. Egen observation
under hela lektionen som antecknas. Bra att innan ha tänkt på att observera
t ex annorlunda beteenden hos eleverna. Motiv är att kunna lägga märka till
nya beteenden och skriva ner dem så att man kan reflektera över dem senare.
Förde även loggbok i bloggen som en del av processen.
|
2
|
Rollspel om antibiotikaresistens och hållbar
hästhållning
|
Intervju med några elever efter aktion. Bra val att göra
det direkt efter aktionen och motiv är att få en snabb återkoppling och att
eleverna får chans att delge sina upplevelser/tankar. Egen observation
under hela lektionen som antecknas. Bra att innan ha tänkt på att observera
t ex annorlunda beteenden hos eleverna. Motiv är att kunna lägga märka till
nya beteenden och skriva ner dem så att man kan reflektera över dem senare.
Förde även loggbok i bloggen som en del av processen.
|
3
|
Intervju efter lektionen med stallarbete utan lärare
(som undervisningsmetod)
|
Intervju för att höra från flera elever hur det
självständiga arbetet i stallet fungerat. Förde även loggbok i bloggen som
en del av processen.
|
4
|
Omprov om antibiotika
|
Studerade/observerade svar på frågor om antibiotika o
hästhållning. Denna aktion blev en efterkonstruktion! Förde även loggbok i
bloggen som en del av processen.
|
4. Resultat
I intervjuerna kom det fram att eleverna kände sig
engagerade och tyckte att det var
kul med rollspel.
De tyckte att det var
lättare att hålla fokus än vid vanliga lektioner och det var givande
att
prata istället för att skriva.
De trodde att det skulle komma ihåg lektionen.
En elev beskrev det var ett bra
sätt att hålla uppmärksamheten och att man
lärde sig mycket på kort tid.
En elev sa att om alla lektioner var så här
skulle hon ha lärt sig mycket i skolan.
I rollspelet som handlade om olika aktörer som skulle
diskutera utifrån sina åsikter
hade eleverna lätt att sätta sig in i
rollerna. De kunde argumentera för sin sak
(även om de personligen inte höll
med).
Under mina observationer kunde jag lägga märke till att
eleverna var engagerade
och glada.
Jag noterade också att de använde ord och
uttryck som var kopplade till lektionernas
faktainnehåll.
Rollspel i undervisningen gör eleverna engagerade. Elever
som i vanlig undervisning”
varit oengagerade blev också engagerade. Eleverna
hade lätt för att sätta sig in i
rollerna och därmed fick de kunskap i ämnet.
De upplevde att de lärde sig mycket
genom att få prata jämfört med att
skriva.
I intervjun efter aktion nr 1 hade jag en fråga som
handlade om att kolla om de hade
fått ökad
förståelse för hållbar utveckling och naturbruk. Jag bad eleverna att
rangordna några verksamheter (användning av ett fjällområde) utifrån ett
hållbarhetsperspektiv.De kunde alla rangordna och satte gruvdrift som minst
hållbart och renskötsel
som mest hållbart.
Renskötsel för att de är en verksamhet som bedrivs
hållbart då renarna är på olika
platser för olika utfodring och att renarna
är för att kunna ha fjället som bete i
framtiden måste det finnas ett tänkt
när det gäller antal renar på bete på olika ställen.
Vid aktion nr 2 lät jag dem göra ett
rollspel om antibiotika och
antibiotikaresistens. På ett prov i kursen djursjukvård hade flera elever missat
frågan omantibiotika, antibiotikaresistens och användning av antibiotika i
hästhållningen. De fick ett omprov på detta och alla elever utom en svarade att
antibiotika är bra att använda mot specifika bakterier men att man ska vara försiktig
med att använda det i onödan. De svarade att om man använde det för mycket i
onödan
kan bakterierna bli resistenta. Alltså hade de fått ökad förståelse om antibiotika,
antibiotikaresistens och användning av antibiotika i hästhållningen.
Slutsats: Att
använda rollspel i undervisningen kan öka förståelsen av
hållbar utveckling och naturbruk hos mina elever.
Att eleverna fick reda på innan att de skulle bli
intervjuade (aktion nr 3) gjorde dem
engagerade under lektionen. Denna
slutsats drog jag under min tredje aktion som
bara handlade om att intervjua
dem och inte hade något rollspel!
5. Analys
Jag har analyserat resultaten genom att läsa elevernas
svar från intervjuer samt mina
anteckningar från observationer. Jag valde att
ha en kombination av intervjuer och
observationer.
Jag tror att mina
intervjuer gav mig detaljer som jag inte uppfattat om jag enbart hade
gjort
observationer (Björndal, 2005, s 90).
Jag använde min blogg som loggbok och
försökte beskriva hela processen
men min aktionsforskning i den.
Min plan var från början att ha två aktioner; ett rollspel
om miljömål och en
repetitionslektion om palmolja. Men efter första lektionen
med rollspel ändrade jag
planen till att ha ett rollspel till.
Efter den
lektionen la jag till ännu en lektion som handlade om att intervjua eleverna
efteråt.
Detta arbetssätt stämmer överens med vad som skrivs i Rönnerman
(2012, s 25) att
aktionsforskning är en cyklisk modell som börjar med
planering av aktionen,
genomförande, uppföljning och att det man kommit fram
till kan leda till en ny planering.
Jag la dessutom till en fjärde aktion
efter aktion nr 3 för att se om jag kunde få svar på min
frågeställning.
När det gäller i vilken ordning
jag ställde frågorna vid mina intervjuer tänkte jag att det
var viktigt att
öppna med en enkel fråga och avsluta med en som byggde på att de lärt sig
något under lektionen. I Björndal (2005, s 97) beskrivs att en intervju bör
börja med det
om varit, fortsätta med nutiden och framtiden.
Jag tolkar resultaten som att rollspel är en
undervisningsmetod som skulle kunna bidra
till att jag når målet att mina
elever får en ökad förståelse för
hållbar utveckling och naturbruk.
Jag såg ett engagemang hos alla elever vilket inte alltid
är allet på "vanliga lektioner".
Eftersom jag i min intervjuer hade faktafrågor som de
enbart kunde svara rätt på om
de fått en ökad förståelse för hållbar
utveckling tolkar jag det som att rollspel som
undervisningsmetod kan ge ökad förståelse.
Min analys och tolkning leder till att jag har fått ett
stort intresse för att utveckla
rollspel som undervisningsmetod. Att förbereda lektionen tar ganska lång tid när det
handlar om att skapa rollspel. Med tanke på att själva lektionen är effektiv och om de
lär sig
mycket på kort tid som de kommer ihåg är det en investering i tid att
förbereda
rollspel.
Jag såg glädje under lektionen som är en bonus vid inlärning.
Min tolkning är att med
ett leende på läpparna kan det bli enklare att ta in
information och därmed få
ökad
förståelse.
Mitt resonemang om att jag via mina verktyg (intervjuer och
observationer) sett
ett ökat engagemang samt ökad förståelse hos eleverna
stämmer överens med
Almer (2012) som påpekar att rollspel i undervisningen ökar engagemang
och förståelse.
I artikeln tas upp att
metoden kan handla om att eleverna får roller med
olika särintressen och
efter det får de argumentera. Detta påminde om min
lektion om fjället, där flera intressegrupper fanns för att använda fjället.
Kopplingen mellan engagemanget hos eleverna och den ökade förståelsen
kunde
jag se efter mina aktioner. Eleverna hade lätt för att rangordna de
verksamheter
som konkurrerade om fjällområdet i det första rollspelet. Det
handlade om gruvdrift,
vindkraft, ridverksamhet och rennäring. Jag tolkat det
som att de via rollspelet och
det engagemang som de visade fick förståelse
för vilka kopplingen mellan hållbarhet
och respektive verksamhet. Alla elever
tyckte att gruvdrift var
minst hållbart och att rennäringen var mest hållbar.
Utifrån deras svar känner jag mig
nöjd med deras ökade kunskap.
När det gäller kunskapen om en hållbar användning av antibiotika
testade jag
årskursen i detta på ett prov i kursen djursjukvård. Det var
elever som hade gjort provet
men hade rester på just antibiotika användning i
hästhållningen. Alla elever som hade
varit med på rollspelet hade svarat rätt
på frågan. En av de som hade rester var
frånvarande på rollspelet och samma
elev hade inte klarat omprovet. Min tolkning är
att det var just rollspelet
om antibiotika som ökade förståelsen
och kunskapen!
Edaltjow (2007, s 2) som skrivit en uppsats med titeln
”Nå kunskap med
pedagogiskt rollspel” skriver följande: "Grundtanken med rollspel
inom pedagogik,
är att ge varje individ möjlighet till att skaffa sig ny kunskap,
bearbeta
med kunskap på ett djupare sätt för att få större förståelse, tänka
självständigt och genomföra olika lösningar av ett konkret problem och integrera
olika ämnen för att få en helhetssyn".
Genom resonemanget i artikeln av Almer (2012) och uppsatsen av
Edaltjow (2007)
har jag kopplat mitt resultat till andra studier och teorier,
precis som det
beskrivs i Rönnerman (2012, s 26).
Min slutsats att använda rollspel i undervisningen kan öka förståelsen av
hållbar utveckling
och naturbruk hos mina elever stöds av ovanstående
resonemang från
litteraturen.
Mina erfarenheter från min vanliga undervisning är att endast
ett fåtal elever lär sig
begreppet och sambandet genom att läsa sig till det
och få traditionella
prov/inlämningsuppgifter.
Jag tycker också att det var intressant att jag kunde
observera ett ökat engagemang
och ökad förståelse när eleverna fick veta
innan att några skulle intervjuas efteråt.
När jag berättade om detta på grupplektionen
den 22 april på Artisten drog Katti
Lundh en
intressant parallell.
Enligt K. Lundh (personlig
kommunikation, 22 april, 2015) skulle det kunna handla
om ”Klass 9A-effekten”
som hon sa till viss del handlade om att resultatet i
klassen höjdes pga av
att undervisningen var med i TV, alltså att iscensättningen
skulle kunna ha
gjort dem mer engagerade och att detta i sin tur kan leda till ökad
förståelse
och kunskap.
Jag anser att hållbar utveckling för många är ett abstrakt
begrepp.
Jag anser också att hållbar
utveckling och naturbruk är ett abstrakt
samband för många.
Jag tolkar mitt
resultat som att rollspel som undervisningsmetod kan öka
förståelsen för hållbar
utveckling och naturbruk och därmed öka förståelsen
för andra abstrakta begrepp
och samband.
6. Litteraturlista
Skolverket. (2011). Läroplan,
examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011.
gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer
/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2
Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2705
undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
vetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (u.å.). Ämnesplaner och kurser. Naturbruk.
Hämtad 2015-04-23 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/nau?tos=gy&subjectCode=NAU&lang=sv
Edalatjow, A. (2007). Nå
kunskap med pedagogiskt rollspel. Uppsats. Malmö Högskola.
Björndal, Cato. R.P. (2005). Det
värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber
Rönnerman, K. (red.) (2012). Aktionsforskning
i praktiken - förskola och skola på vetenskaplig grund. Lund: Studentlittetur.
Almer, S. (2012, juni). Rollspel som fördjupar undervisningen. Skolvärlden. Tillgänglig: http://skolvarlden.se/artiklar/rollspel-som-f%C3%B6rdjupar-undervisningen
Utbildningsvetenskapliga fakulteten (u.a). Göteborgs universitet. Hämtad 2015-04-23 från http://ufn.gu.se/samverkan/vara_verktyg/aktionsforskning/
Jag planerar att ha en skulptur av aktionsforskningsspiralen
som grund i min redovisning och i den placerar jag mina planer, aktioner och
reflektioner i kronologisk ordning. Jag börjar med min frågeställning och
avslutar med mina slutsatser/svar. Jag kommer ha bilden på
aktionsforskningsspiralen som inspiration som finns på Utbildningsvettenskapliga
fakulteten (u.a). Jag kommer även ha en skiss/PP över skulpturen för att göra
det tydligt. Min plan är att dela ut skissen/PP som åhörarkopior så att det
blir enkelt att följa de olika stegen i min aktionsforskning!
7. Redovisning
Jag planerar att ha en skulptur av aktionsforskningsspiralen
som grund i min redovisning och i den placerar jag mina planer, aktioner och
reflektioner i kronologisk ordning. Jag börjar med min frågeställning och
avslutar med mina slutsatser/svar. Jag kommer ha bilden på
aktionsforskningsspiralen som inspiration som finns på Utbildningsvettenskapliga
fakulteten (u.a). Jag kommer även ha en skiss/PP över skulpturen för att göra
det tydligt. Min plan är att dela ut skissen/PP som åhörarkopior så att det
blir enkelt att följa de olika stegen i min aktionsforskning!
Här är min skiss:
 |
